En pelargon?

Jag är absolut inte en "sådan där" som älskar pelargoner. Det är en blomma bland alla andra, är min uppfattning. Men kanske är något på väg att hända? Är man verkligen ointresserad av pelargoner, när man har runt 25 olika sorter, varav många namngivna. Och de man inte vet namnen på, vill man gärna få reda på?

Ja för så här ligger det visst till, tvingades jag inse idag. Jag drog igång med att plantera om några pelargoner (en syssla som jag trodde mig avsky. Det är därför jag nästan aldrig planterar om mina krukväxter. Men som visade sig vara riktigt trevligt och plötsligt ville jag plantera om allt som stod i kruka. Är det här en 30-årskris!?!) , och det var då jag insåg hurpass många de faktiskt var. Röda, rosa, vita, olika blomformer, bladformer och färger. Coca cola, mint och citrondoftande. Hjälp! Vad är det som händer? Håller jag också på att förvandlas till... en pelargon!? (när jag var i tonåren anklagade jag och mina vänner fnissande min mamma för att faktiskt vara en pelargon. Så intensivt var hennes intresse. Nu hade hon nog 10 gånger fler än vad jag har nu, men ändå. Det här skulle kunna vara början på förvandlingen ;-) )

Kanske hälften av alla pelargoner som fått en välbehövlig omplantering, hos en person utan pelargonintresse...?

Okänd liten skönhet

Den taniga och bleka sticklingen jag köpte för en tia av två små pojkar med ett eget litet stånd på påskrundan i våras, kommer sig äntligen! Bladen luktar mint. Rör man vid den skulle man snarare tro att det är mynta, än en pelargon.

Om det nu är så, att det inom mig faktiskt bor en pelargontant, så kanske jag borde lära mig sköta om mina pelargoner också, så att det blir något av dem. Jag tänker att en god början kunde vara att vattna och gödsla dem regelbundet. Och kanske ge dem rimligt stora krukor istället för att låta dem stå år efter år i samma pyttelilla kärl som jag en gång satte sticklingarna i. (alternativt köpte plantan i,vilket är ovanligare men förekommer)   

Alma var föresten en pelargontant redan som liten. Kika in här. 
 Pelargonen till höger i nedersta bilden lever  än. Men är i ett bedrövligt skick. En av de värsta, faktiskt. Trå-tre bleka blad på var lång, naken kvist... Det är så illa att jag inte ens vill ta en bild. Men så har den inte planterats om sedan bilden togs heller. Vi får väl se vad som händer med den nu. En stickling har jag också tagit

 Lyckas jag med detta skulle jag kanske kunna gå vidare med att faktiskt lära mig något om just pelargoner. Men det är en lång väg dit. Jag är hopplöst dålig på att sköta krukväxter (och blommor i trädgården. Men grönsaker däremot, oj oj oj vad jag pjåskar med dem!)  men jag vill gärna ha dem. Vi får väl se om det kan bli någon bättring på den här fronten framöver.