onsdag, september 19, 2012

Hundblogg?

Allvarligt talat, hur gick det egentligen till när det här blev en hundblogg? Hund hit och hund dit, Toolah i nästan vart enda inlägg... Men det är väl som vanligt, jag snöar in på saker i perioder, och här har ju tidigare varit både hönsblogg, bakblogg, odlingsblogg och virkblogg, så varför inte hund.(och jag har som vanligt inte lagt av med allt annat, jag har bara inte så mycket att skriva om det)

Ja ja, i alla fall, det är så roligt att dokumentera Toolahs framsteg så jag kan inte låta bli. Hoppas att någon mer än jag tycker det är kul, och om inte, så kan jag leva med det också. ;-) Dessutom är det roligt att se sig själv på film. Man får en helt annan inblick i vad man egentligen gör, när man ser det utifrån.

En utveckling av tasstargetten. Trampet är kompletterat med ett hopp åt varje håll. (tjusigt hinder va? Man tager vad man haver. En flyttub upptejpad på ett par trampstolpar) Att använda tassarna är verkligen något som Toolah uppskattar!
Slalom och åttan kräver allt mindre hjälper. Också en typ av övning som Toolah tycker är jätteku:. när både hon och jag tydligt gör en sak tillsammans. Det är snäppet bättre än när jag ber och hon gör, sas. All gå mellan mina ben på olika sätt har blivit en favorit som hon tar sig för vid alla möjliga tillfällen helt spontant.
Nyaste tricket. Backa. Nu ligger jag visst en vecka före med min målsättning. ;-)
Dessutom har Toolah äntligen börjat ana hur man gör när man "står". Alltså att stå med alla fyra tassarna på backen. Så ska det iaf se ut, men hon reser sig upp (väldigt tveksamt) och står sedan och steppar, försvinner gärna i bäg med baken åt något håll också, men det är åtminstone ett framsteg mot att inte ställa sig upp alls.

Tänk att det som jag tycker borde vara lättast av allt, kan vara så svårt. Stå har vi försökt med nästan sedan Toolah kom, eller i varje fall sedan hon började må bättre och intressera sig för samarbete, så det är åtskilliga månader nu. Mycket annat som jag presenterat har bara tagit några få träningstillfällen att lära in, men det här var svårt.

6 kommentarer:

Anna sa...

Din blogg är den första jag kikar på ska du veta! Hundblogg, virkblogg, barnblogg, bakblogg eller vad du nu snöat in på så är det alltid lika intressant tycker jag!

Linda Färnevik sa...

Tack Anna, du är så snäll! <3

Idalu sa...

Hej Linda!
Har inte skrivit här tidigare men tittar in ibland. Som jag sa när vi var och köpte höns av dig för snart 2 år sedan: Du & din familj lever min dröm med djur & natur inpå knuten. Det är härligt att följa dina & Toolahs framsteg. Här hemma tränar vi lydnad klass ett med vår 2-åriga labradortik och ni ger mig inspiration! Ni har verkligen kommit långt på kort tid! Heja, heja!! =)

Linda Färnevik sa...

Hej, och tack för din kommentar! Vad roligt att kunna inspirera, det är verkligen jättekul att träna hund, oväntat nog lika kul som att träna häst (jag har inga hästar kvar tyvärr)

Ja de framsteg som toolah & jag gjort på den här tiden trodde jag inte var möjligt, ärligt talat trodde jag aldrig att hon skulle komma dit hon är idag, än mindre på bara några månader. Med tanke på hur hon var när hon kom trodde jag att vi skulle få en mysig och mjuk gårshund, men inte mer, men hon älskar verkligen att träna, jättekul!

UlricaA sa...

Hur har du lärt in backandet?

Linda Färnevik sa...

klicker och en smal gång där det inte går att vända (mellan liggande stolar)
Gick igenom gången några gånger så hon kände sig bekväm där, och ställde mig sedan för öppningen så att hon inte kunde gå ut framåt. K/B när hon tog ett steg bakåt..