Så var jag äntligen av med överskottstupparna som nu blir mat på bordet hos grannens gamla mamma som inte gillar smaklös köpekyckling! Skönt att ha "problemet" ur vägen, de går ju bara här och tar plats och äter mat annars, och gräva ner dem är allt slöseri med resurserna!
Förhoppningsvis lär jag mig i framtiden att göra i ordning dem för grytan själv, men så länge var det här ju en bra lösning! Lite tungt kändes det dock att stoppa in dem i en bur för vidare transport till matbordet, när de glatt sprang fram när jag kom in i hönshuslekstugan. De var ju så tama! När jag ska börja äta dem själv ska jag nog undvika att få dem så fruktansvärt tama, det är så mkt svårare att äta upp djur som hoppar upp i knäet... (Jag är ju rena stadsbon!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar